Kunskapskapital eller Intellektuellt kapital brukar definieras som strukturkapital, humankapital och kundkapital.
Varför använder CAMAQ-modellen ordet Kunskapskapital eller Komplementkriterier istället för Intellektuellt kapital? Intellektuellt kapital är ett mer spritt begrepp men för ofta tanken till enbart tjänsteföretag liksom begreppet knowledge management (kunskapsledning). Dessutom förutsätter många att begreppet kapital bara kan mätas i pengar och ordet intellektuellt gör att många tror att detta är något som bara berör personalavdelningen. Den uppfattningen är helt felaktig.
Därför lanseras istället begreppen kunskapskapital och/eller komplementkriterier.
Tanken bakom ordet kunskapskapital är att visa betydelsen av kunskap i en verksamhet vare sig det rör sig om praktisk eller teoretisk kunskap, liten eller stor organisation, varuproducerande eller tjänsteproducerande organisation. Kunskapskapital är ett vidare begrepp som ger en koppling till verksamhetens hela kunskap vare sig det gäller organisationsnivå, medarbetarnivå eller kundnivå. All kunskap är viktig i en organisation!
Dessutom kan alla de delar som bygger upp kunskapskapitalet kopplas till verksamhetens processer, projekt, produkter, infrastruktur etc, dvs kunskapskapitalet ger möjlighet till en matrismässig bedömning av en verksamhet. Som exempel kan nämnas att kvalitet berör varje process liksom medarbetarnas engagemang är en förutsättning för att en process ska kunna genomföras på ett riktigt sätt.
För att visa att kunskapskapskapitalet verkligen har en koppling till processer, produkter m m införs därför begreppet komplementkriterier eftersom det då finns möjlighet att mäta olika kriterier för struktur-, human- och kundkapital på ett sätt som inte är möjligt vid en konventionell bedömning av effektiviteten och resultatet i en verksamhet.
|
